Håller det föralltid? Är det ens möjligt?

Kan kärleken hålla ett helt liv?..För mig känns det som om han jag lever med nu är den jag vill ha.. Det vet jag..Han ger mig fortfarande det där härliga"pirret" i magen,jag känner mig helt enkelt lugn inuti..
Jag brukar förklara det jag känner som att: jag behöver inte leta efter svar inuti, dom bara finns här-det bara är så..
Jag bara vet .. och ändå är vi inne på vårt fjärde år.. Det gör mig lycklig.
Men samtidigt alldeles livrädd, tänk så ska det inte vara vi? Tänk om vi alla har något som redan är bestämt för oss och han är inte en del av mitt det något..
Läser i var och varannan skvaller tidning om alla "kändis" uppbrott och kan inte låta bli att förundras..
Varför tar det slut? Tar kärleken bara slut?.. Tänk om hans kärlek till mig tar slut?
Lr nästan värre-tänk om min tar slut..
ok, nu är jag inte alls så naiv som det här kanske kan låta, jag fattar att olika faktorer spelar in och att "kändisarna" kanske lever under och med lite andra förutsättningar än mig-en helt "vanlig" Svensson-men  ändå..
Jesus-Jag funderar WAY too much... Det är dom där rackarns vakna nätterna som gör det.. Tankarna kommer lättare om jag inte kan sova..
Jag är nog lite rädd för kärleken-samtidigt fullkomligt älskar jag den! Jag älskar det jag och han upplever. det har jag aldrig upplevt förut och jag vet att jag är trygg tillsammans med honom..
Och jag vet oxå att jag idag-just idag hoppas att det alltid kommer vara vi två..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0