Jag är rädd för att jag ska dö..
Inatt somnade jag vid kanske halv ett, hade klockan på halv sju och vaknade halv 4....
Silikonet har börjat gjort ont igen och eftersom jag ännu bara är opererad på vänster sida tror jag ibland att det kanske är hjärtat.... (jag är lite fånig, för hade det varit hjärtat så hade jag märkt av det på andra sätt!!!)
Just nu är jag som en levande död...
Blir så ledsen när jag tänker på allt just nu, usch idag är ingen bra dag..
Jag vill inte alls gråta dom där jävla förbannade tårarna som envist tränger igenom..
Jag orkar inte! Är trött på dom.
Jag känner mig svag när jag gråter och det är en känsla jag inte alltid tkr om.
Jag är den där starka glada Anna som torkar tårarna och klappar mig själv på axeln,skrattar mkt och reser mig och går vidare.
Punkt. Hon är jag.
Inte hon med tårarna och rädslan..
Inte hon som är livrädd för att livet ska ta slut..
Jag vill inte dö.
Varför?? Varför gjorde du det här mot mig?
Varför fick jag den sjukdom faktiskt kan ta ifrån mig mitt liv. Min son.
Jag blir så arg! Det är så orättvist...
Nä...Idag är ingen bra dag, i morgon är den säkert bättre..
Sköt om er.
